Jag skall erkänna att jag var väldigt pirrig när jag stod och väntade på Emma. Herregud.. Jag känner mig ju inte riktigt hemma på ett gym, snarare som en RIKTIG amatör. Träningen har varit i princip lika med noll sedan jag gick ur grundskolan egentligen (då jag iofs tränade väldigt mycket på precis samma gym som jag stapplade in på idag, dock i ny tappning). Jag tränade väldigt hårt under fitnessfighten, men blev mättad och tappade det. Nu var det alltså dags igen och denna gång är det på riktigt. Jag har en tjej vid min sida som är helt fantastisk! Som jobbar med långsiktiga mål och lyssnar på MIG. Hon utformar detta efter MIG.
Passet började på crosstrainern med lite uppvärmning, sedan fortsatte vi med en genomkörare av min kropp - som jag faktiskt klarade bättre än jag trodde. Jag ballade inte ur en enda gång, visst sjutton var det jobbigt, men bannemig! Jag orkade mer än vad jag trodde. Och jag kände mig sådär löjligt lycklig och tillfreds efteråt. Styrketräning är roligt!! Precis den känslan önskar jag att jag kunde känna när jag är ute och löper.. Hoppas komma dit någon gång, för just nu blir jag bara irriterad på att vara ute och springa och inse hur dålig min kondition är.
Nu längtar jag efter nästa pass med Emma, men innan dess har jag minst tre löpturer att ta mig ut på innan. Och troligtvis med en hejdundrande träningsvärk. Det blir en prövning : )