Välkommen vecka 18 ♥ Bilder från slutet på vecka 17
Kroppen: Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan. Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.
Bebisen: Fostret väger nu 250 gram, är 20 centimeter långt och har börjat lagra på sig mer fett i kroppen. Fingrar och tår börjar se mer färdiga ut och man kan ana alla de små linjer som senare kommer att bli fingeravtryck. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.
Egna tankar om föregående vecka: Den här veckan har jag mått så bra! Jag har haft känningar i huvudet, men inte lika ofta och kraftiga som tidigare. Jag har inte varit riktigt lika känslig mot lukter och har sovit relativt bra också, med några få undantag (när jag vaknade med fruktansvärd halsbränna). Känner fortfarande både hunger och mättnad mycket kraftigare än innan jag blev gravid. Har fått ömhetskänsla och ont i vänster ljumske samt bak i svanken, hoppas det ger med sig och inte blir värre så småningom. Känslan av att vara gravid är fantastisk och den här vecka har bjudit på så mycket förväntningar. I slutet på veckan låg jag i sängen och lyssnade med mitt angelsound för första gången sedan v.12-13. Det var väldigt mycket aktivitet där inne och jag hittade de snabba små hjärtslagen en kort stund, för sedan bestämde sig bebisen för att flytta på sig. Hörde även tydliga buffar och riktig aktivitet från lilla grynet där inne och kunde inget annat än le. Jag är osäker, men jag tror att jag kände lite sprattel från vår lilla älskade i slutet på denna vecka också.. Som lite bubbel i magen liksom. Kurr, fast utan ljud, hihi.
Foto: Emma Bertilsson