Bah!! Blir så trött på detta hotandet av mina småttingar. Vet inte hur många gånger det hänt både Selma och Colin, senast härom dagen. Vi skulle köpa en liten figur som Colin fastnat för varpå han blir ledsen när jag tar den för att ge den till kassörskan. Hon kontrar med att ”om jag inte får den kommer farbror polisen och tar dig”. Jag blir tokig! Jag vet inte hur många gånger människor slänger med att polisen blir arg, polisen gör si, polisen gör så.
Först och främst - skräm och hota inte mina barn.
För det andra - använd inte polisen (som finns där för att hjälpa oss att känna oss trygga i samhället) som något negativt och otäckt!!
Jag vet självklart att det inte är illa menat, men förstår inte riktigt hur man inte kan se problemet i att agera såhär..
Att ett litet barn på 1,5 år blir ledsen när jag tar något från honom, som han väldigt gärna vill ha är inget konstigt.. Det är snarare väldigt naturligt för många av våra små och det är mer än okej att visa den känslan. Jag försöker i möjligaste mån undvika tillfällena där han blir sådär ledsen, men ibland sker det. Att människor då väljer att försöka skrämma mitt barn till tystnad genom hot gör mig så less.. Nu förklarade jag givetvis för Colin att han snart får den tillbaka, vi skall bara betala först och jag förstår att han är ledsen - precis som jag bemöter Selma. Detta hörde expediten väl och jag hoppas att hon kanske insåg att jag hellre ser att man förklarar för mina barn än att skrämma dom.
Jag skulle verkligen önska att människor slutade slänga med hot såhär överlag. Det är många vuxna som sätter sig i någon form av maktposition och tror att det effektivaste sättet att få barn att lyssna är genom att skrämmas och hota. Och ja! Det kanske funkar där och då.. Men det skadar också barnets självklänsla. Skillnaden är ju i de flesta fall att föräldrar gör det dom tror är det bästa för sina barn och sin familj - men försök för fasiken inte att uppfostra eller skrämma mina barn!
Jag jobbar stenhårt med att bemöta barnen med respekt, förklara de logiska konsekvenserna istället för att använda "konsekvenser" som någon form av bestraffning. Exempelvis "om du inte tar på dig skorna ute i snön, så fryster du om fötterna" snarare än att "om du inte tar på dig skorna så får du inte leka med dina kompisar sedan". Självklart tappar jag greppet i min roll som mamma ibland! Självklart tar mitt tålamod slut och självklart känner jag i efterhand att fasiken också.. Det där blev inte alls bra. Men det finns saker man bara inte säger, för det kan göra enorm skada för framtiden. Och en av dom sakerna är att göra barnen rädda för "farbror Polisen".