O n s d a g

Hej på er!
Pust.. Energinivån är verkligen inte på topp just nu. Jag är så ofantligt trött! Vi kör Selmas första sommarlovsvecka denna veckan och det har varit en utmaning kan jag tala om. Egentligen tycker jag att det flyter på himla bra med två barn och har gjort sedan Colin kom. Men vissa dagar och vissa situationer blir allting bara helt upp och ned.

 

Colin är inne i någon utvecklings/tillväxtfas och är bedrövligt, ja men faktiskt - bedrövligt mammig. Vår annars så glada lilla solstråle har bytts ut mot en liten känslobomb. Han bryter ihop fullständigt när jag vänder mig om och klänger mig i benen mest hela dagarna, samtidigt som tårarna sprutar. När han är med Jimmy är han "vanliga Colin" och så fort jag visar mig bryter han ihop igen och vill upp i famnen. Samtidigt som detta pågår så ploppar nya ord ur munnen på honom hela tiden! Så himla häftigt! Han babblar och babblar och många av orden är riktigt tydliga. Han pekar ut kroppsdelar, säger namn och härmar djur. Försöker upprepa det vi säger och liknande. Medans den här perioden är rent av pissjobbig - så innehar den också så härliga ljusglimtar. Just 1-2 års åldern när dom börjar, gå, prata och vara små mini mini människor är så jädra häftig och en ålder jag kommer sakna resten av livet <3

 

Selma är nöjd så länge vi är utomhus och hon har en gunga, studsmatta eller kompis tillhands. Inomhus är hon duracellkaninen som säger mamma sisådär sjuhundrafemtiotusen gånger på en dag <3

Idag tillbringade vi hela eftermiddagen och kvällen utomhus med vänner. Barnen har lekt, lekt och lekt och det är mycket enklare som mamma att rodda den där snart-femton-månaders-fasen när man har vänner intill och kan prata, skämta, ventilera och bara umgås. Tacksam för det! : )