Tog den här bilden på barnen igår, det har hänt lite sedan jag tog denna på samma plats. Som han växer familjens lilla prins.
Hej på er!
Jag har äntligen landat på kontoret en stund. Mitt samvete över att företaget, som jag så gärna vill greja och dona med men inte hinner med, är inte helt fläckfritt kan jag säga. Så många gånger jag suttit här med en bebis som skrikit.. Då åker jag hem igen, för att jobba kommer aldrig någonsin bli lika viktigt som mina barn och jag kommer aldrig någonsin prioritera jobbet framför dom. Men det är lite jobbigt ibland när jag dels har många väntande kunder, men framförallt ett brinnande kreativt behov. Det känns liksom lite.. "Fan också"..
Det är ju faktiskt så att hur fantastiskt det än är att ha barn, så är en timme med fokus på någonting annat när dom exempelvis sover eller liknande, så himla stimulerande och viktigt. I alla fall för mig. Jag är ingen mamma som behöver åka bort och göra annat i tid och otid, jag behöver inte lämna bort mina barn över natten eller liknande för att få "egentid". Men att få sitta och pyssla med något, fokusera på annat än amning och att svara på en treårings funderingar. Det är något jag vill och behöver :)
Så! Nu får vi se hur länge lillgossen sover här bakom mig och hur länge jag kan sitta här och greja. Skönt känns det i alla fall : )