När Colin blev 1 vecka och Selma 3 år och 1 vecka gjorde vi fotavtryck på dom.
Hej vänner!
Söndagen är här och Selma blev visst kvar hos mormorn och morfarn igår. Hon nattades när vi åkte hemåt och trots att hon inte sov här mellan oss inatt så vaknade jag vid 6. Buffade lite på Colin så att han skulle vakna och äta lite mat, sedan somnade han om och sov till klockan blev halv 10. Jag förstår varför han sitter klistrad vid brösten om dagarna, han äter väl ikapp för att sova på nätterna. Inte mig emot kan jag tala om.. Man vet aldrig när det vänder.. Rent personlighetsmässigt såhär första tiden är dom väldigt olika våra två små. Att vi kan lägga honom och han fortsätter sova lite överallt var ingenting vi kunde göra med Selma precis, hihi.
Så.. Just nu sitter jag med datorn i knät och i bakgrunden står TV:n på. Bredvid mig har jag en liten två veckors prins som sover gott och hans små ljud bringar avkoppling på hög nivå. Det är nästan fånigt hur bubblig jag känner mig i kroppen hela tiden och säkerligen sådär jätte störig i andras ögon när jag sitter där uppe på mina rosa moln. Men tänk vad oviktigt allt annat blir när man känner såhär..
När vi kom hem med Selma för tre år sedan hade vi förberett oss på att livet skulle bli så himla annorlunda och eftersom att alla berättat för oss hur jobbigt det var med barn så ställde vi in oss på det. Men vi fick aldrig genomgå den där chocken, allt skedde så naturligt och hon tog en plats i vår familj utan att vi reagerade speciellt hårt på det. Allt var ju så mycket enklare med henne hos oss, än det vi genomgick iom vår resa genom ofrivillig barnlöshet. Den här gången hade jag förberett mig på kaos och tvåbarnschock, men även Colin har flyttat hit och allt bara sker naturligt. Det kommer förmodligen bli betydligt bökigare när jag är själv med två framöver.. Varav den ena vill äta varje timme och den andra är rejält "full i fan" och testar och busar. Men jag är så glad för att ha upplevt de första två veckorna såhär underbara. Den här tiden kommer aldrig igen, tiden som nyfödd går alldeles för fort och att ha fått känna att jag verkligen njuter. Det är lycka för mig <3
