S ö n d a g

 

Hej vänner!
Söndag i veckan och söndag i skallen. Jisses så seg jag är! Ögonlocken är väldigt tunga denna jobbdag och jag riktigt längtar efter att få krypa ned under täcket ikväll. Vissa dagar är ju sådär och extra många har dom varit senaste tiden. Selma bjöd oss i alla fall på sovmorgon till halv 9 imorse och det hör verkligen inte till vanligheterna nu för tiden. Vi har dragit ned på dagsovningen ordentligt nu och de gånger hon sover på dagarna nu för tiden är när vi åker bilen någonstans på eftermiddagarna. Förskolan däremot sover hon på, det är utmattande på ett annat vis för barnen att vistas i större grupper på det viset. Så den tänker jag inte ta ifrån henne förän hon visar att hon inte behöver den själv. Nattningarna sker i lagom tid nu och det rullar på helt enkelt.

 

Imorgon är det dags för vardag igen och vi tar ett stort kliv in i graviditetsvecka 30. Det känns helt osant när jag tänker på det. Selmas svinkoppa höll sig till en och hon skall tillbaka till förskolan, till sin stora lycka skall tilläggas. Hon blev lite besviken när jag berättade för henne i onsdags att hon var tvungen till att stanna hemma. Skönt var att allt baddande, rengörande och smörjande av den där koppan gjorde att det höll sig så och inte spred sig och nu är den torr och märket nästan helt borta. Skönt! Hon har varit så duktig och meddelat att man absolut inte får peta på den, och man kan inte pussas heller, det får man göra när den är borta. Men en puss på pannan går bra. Älskade barn! Så liten, men så klok och redig!