Något jag saknar från graviditeten med Selma, trots att jag tog väldigt mycket bilder, är "uppstyrda" fotograferingar utomhus i fina miljöer.. Jag vet egentligen inte varför, men de enda bilderna är dessa (klick!) taskiga och suddiga som Jimmy tog på mig när S legat i min mage i 200 dagar.
Idag är en dag som jag kommer minnas länge.. Och har möjlighet att minnas också i form av helt otroliga bilder som Malin Stolt har fotograferat. Att vara gravid hela vinterhalvåret och ha något som visar och speglar just det.. Vår andra vintergraviditet, som började på sommaren och avslutas när våren når oss, precis som med storasyster. Det känns så otroligt magiskt..
När jag befann mig där i kylan så var det första gången jag verkligen såg och kände honom röra sig när jag stod upp. Magen åkte ut och in, buffelibuff. Jag är så tacksam bara.. För att snön kommit, att få uppleva detta igen, graviditet, tvåbarnsmamma, syskon till vårt mirakel. Och att ha en människa som Malin som.. Ja.. Jag vet inte ens vad jag skall säga.. Men gör detta för mig, för oss, och levererar så makalöst om och om igen. Det är så det blir alldeles vått om kinden när jag tänker på det.. Ni bara måste boka henne som fotograf.
För övrigt kan jag avsluta detta inlägg med att berätta att vi nu är nere på tvåsiffrigt i vår väntan på vår prins. 280 dagar är en graviditet och vi har 97 dagar kvar..
