Linda.. Ni vet den där gamla gymnasten? Haha! Min sjukgymnast frågade nämligen om jag var just en gammal gymnast när jag där.. Likaså säger min PT Emma.. Jag är tydligen väldigt rörlig i lederna.. Brukar skratta jag gott åt det, stela, latmasken Linda liksom : ) Men det är roligt att få höra.
Hur som helst, veckans pass med Emma är gjort och det med råge. Mina armar kändes som vibrerande, kokt, spaghetti efteråt. Jag var heeeelt slut! Samtidigt som jag alltid är så fylld av energi efter ett pass med henne. Jag kan inte säga att jag känner hemma på gymmet ännu.. Jag känner mig snarare ganska liten och bortkommen. Men så fort Emma visar sig så fylls jag av en trygghet på något vis. Det kan låta hur löjligt som helst.. Men jag är på god väg i alla fall. Jag gillar att hänga där och få koppla bort allt jag har i huvudet.
Vi pratade om det idag, jag och Emma. Att jag liksom fokuserar på det kroppsliga och alla tankar på allt vad jobb eller vardag är befinner sig någon helt annanstans. Jag är i nuet, i träningen, i räknandet av antal armhävningar eller andra övningar. Det är enormt nyttigt för en person som mig. Det går i ett hela tiden och trots att jag är väldigt lugn i mig själv, så är det ändå mycket att göra om dagarna. Idag var jag dessutom på personalmöte på Headspot och jag kommer att börja gå tillbaka dit lite smått också, Det blir alltså att kombinera hemmalivet med Selma som inte kommer börja förskolan förän tidigast augusti nästa år då hon är 2,5 år, heltids jobb med mitt egna företag och sedan även jobba lite extra i butiken. Jag trivs med många bollar i luften (även om det medför ett smått kaosartat minne många gånger, haha) - men faktum kvarstår! Ibland är det nyttigt att släppa allt och bara fokusera på något annat en timme, träning exempelvis.
