Lilla minimänniska, så liten och oskyldig, men så klok och förstående på många vis. Varje dag tänker jag tanken.. "Hur i helskotta skulle livet med dig kunna vara annat än rosafluffigt, när hela kroppen liksom bara bubblar över av tacksamhet, kärlek och glädje över att just du kom till oss?". Jag undrar hur många gånger jag skrattar åt dig per dag, hur många gånger jag snosar dig i nacken, hur många gånger jag pussar dig på en dag och hur många gånger jag säger att jag älskar dig? Och där kom tårarna..