Jag köpte en tröja till Selma igår, vacker i mina ögon. Men strax efter att jag lade upp bilden på instagram dök det upp en uppdatering från en annan tjej som förlorat ett av sina tre barn. I hennes ögon är tröjan väldigt upprörande och det fick mig att se den med andra ögon. För henne sätter man inte änglavingar på ett levande barn, då ängel är något annat, vackert, men inte levande.
Jag blev illa till mods. Fick ont i magen. Även om det bara handlar om en tröja, så kan något så egentligen ganska enkelt, få en stor betydelse för andra. I mitt fall handlar det inte om att vi kallar Selma för ängel, för det gör vi inte. Det ÄR hon inte. Men jag tycker att vingar är en enormt fin symbol (och det finns andra ting som har vingar också). Vi alla känner någon form av sorg, saknad och smärta efter någon där uppe, barn som vuxna och trots att jag till och med började fundera på att lämna tillbaka tröjan, för jag vill inte provocera människor som känner sig sårade av just denna typ av plagg, som känner den obeskrivliga smärtan av ett förlorat barn, så bestämde jag mig istället för att behålla den. Den får agera någon form av hyllning till alla de som fått riktiga vingar och lämnat jorden istället.
För att se denna tröja som "en fin tröja med vingar" kommer jag aldrig kunna göra igen. Tvärtom, kommer jag alltid ägna en tanke åt det jag skriver om här när jag ser den.