Hej vänner!
Dagarna med vår älskade Selma bara går och går.. Idag är hon hela 10 dagar och det känns lite konstigt på ett sätt. När jag blickar tillbaka på förlossningen så känns det som att den inte ens ägt rum.. Som om det vore något jag har drömt. Men vi har ju beviset på att det är på riktigt här hos oss.
Det är en kvälls och nattpigg liten loppa vi har fått. Hittills väldigt nöjd om dagarna, somnar om efter amning på morgonen och sover länge, men vid 23 brukar hon sätta igång med gnäll-party och det till ganska långt in på natten. Hon har ju inte vår dyngsrytm, så nog är vi trötta nyblivna föräldrar. Trötta men lyckliga! Är så glad att vi tar den här första tiden tillsammans och lär känna varandra. Det finns tid för besök sedan.. Våra familjer har såklart varit här (och på patienthotellet), men i övrigt tar vi det lugnt. Dessutom vill vi tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans innan J går tillbaka till jobb. Blä vad vi kommer sakna honom..