Det närmar sig förlossning ♡

Från och med vecka 38, vilket vi befinner oss i slutet av just nu, räknar man med att bebisen kan födas. Nu och 4 veckor framåt kan hon när som helst dyka upp och jag hoppas givetvis att vi slipper gå över tiden alldeles för länge eller att vi skall behöva genomgå en igångsättning. Vi väntar och längtar så mycket nu att man hoppas på att det inte skall dröja alldeles för länge. Någonstans runt vårt BF känns väldigt lagom, hihi. Men det kan man självklart inte planera och vi tar det som det kommer.

 

Jag tänkte göra en liten sammanfattning om mina känslor och tankar kring detta med förlossningen. Jag skrev en i vecka 23 (läs här) och en i vecka 33 (läs här), så en till igen passar ganska bra nu tycker jag. Speciellt eftersom att vi i måndags var på en förlossningsinformation på sjukhuset tillsammans med R&J samt att vi haft sammanfattningen hos vår barnmorska i veckan. Väldigt innehållsrik information på sjukhuset tycker jag.

 

Egentligen inga förväntningar alls, jag har som jag skrivit tidigare bestämt mig för att "ta det som det kommer". Jag vill inte skriva ett förlossningsbrev där jag målar upp bilden av den perfekta förlossningen som många tycks göra. Man kan ju inte alls planera hur det kommer bli där och då och risken att bli besviken för att det inte blev som man tänkt vill jag undvika. Förhoppningen är att få genomgå en relativt smidig och minnesvärd vaginell förlossning där jag slipper problem efteråt. Klart jag kommer ha ont som bara tusan o.s.v. Men smärtan skrämmer mig inte alls. Största förhoppningen är självklart att vi skall få komma därifrån med en frisk och kry bebis.

 

Jag är väldigt öppen för olika sorters bedövningsalternativ. För mig är det inte viktigt att jag skall "klara allting på naturlig väg och helt utan hjälp". Förmodligen kommer jag, om jag känner mig själv rätt, försöka själv tillsammans med J. Massage m.m. och kanske även TENS? Men känner jag att jag vill ha och behöver någon annan sorts smärtlindring där och då är jag villig att prova lustgas, epidural, akupunktur m.m. Jag tror inte att bad eller sterila kvaddlar är någonting för mig, men jag utesluter inte det heller. Pilatesboll och andra hjälpmedel är jag också öppen för. Där och då som sagt..

 

En sak jag verkligen vill och skall säga till min barnmorska är att jag vill att hon "håller emot" bebisen i krysningsskedet/utdrivningsskedet, det skrev även min BM i min journal. Detta för att minska risken för eventuella större bristningar.. Jag vill inte att det skall gå för fort och jag därmed tar mer skada än jag kanske egentligen skulle behöva. Sedan kan man givetvis inte styra det heller, hon kanske väljer att komma med en hand först eller liknande och bristningar är omöjliga att undgå. Men hur som helst ser jag att hon "håller emot" så gott det går.

 

Vi har pratat en lite om hur vi önskar ha det efter förlossningen och efter förlossningsinformationen vi var på så känner vi att vi har än lite mer kött på benen. Vi skall verkligen försöka ta vara på första tiden tillsammans, utan för mycket besök och stress för oss och bebisen. Den tiden kommer inte tillbaka och det vore skönt att förhoppningsvis få igång amning och vardag lite innan det blir en massa spring här hemma eller hos andra. Det känns elakt på ett vis, eftersom att vi är medvetna om att många är nyfikna på nytillskottet, men för vår och hennes skull blir det att ta det lite lugnare och landa lite första tiden. Hur länge får vi känna efter när vi är där.

 

Foto: Emma Bertilsson