Lilla hjärtat har fortsatt vara väldigt lugn i flera dagar nu, så jag beslutade för mig att ringa min barnmorska - som igår gick på julledigt. Typiskt! Efter övervägande ringde jag in till förlossningen och berättade läget. Dom tyckte att vi skulle komma in på en gång och vi satte oss därför i bilen direkt. Blandade känslor!
När vi kom in försökte dom koppla på mig CTG:n, men då bebisen är lite för liten och därför otroligt svår att finna hjärtljuden på med hjälp av den maskinen. Hon hörde det "långt borta" men kunde ändå inte finna det riktigt ordentligt att hon kunde mäta det. Hon kallade in en till barnmorska, dom ville göra ett ultraljud för att kolla så att allting verkade okej. Det var det! Och när jag låg där på sängen så gav faktiskt lillan ifrån sig 2 tydliga buffar och det var så befriande. Både för mig och J..
Allting såg ialla fall bra ut och varför hon plötsligt varit så lugn kunde dom egentligen inte svara på. Bara att det ser bra ut här och nu samt att jag absolut inte skall gå och fundera i flera dagar innan jag hör av mig. Jag har ju moderkakan i bakvägg, så det är inte den som tar emot smällar och "mildrar" dom, som det kan göra på vissa gravida. Hon låg med huvudet ned och ben och armar på vänster sida. Hur som helst skulle höra av mig om det fortsätter vara väldigt väldigt lugnt där inne . Nästa vecka har vi tid till barnmorskan och då skall vi lyssna på hjärtat och börja mäta magen. Det blir skönt att komma igång med det.